Jag var ung en gång III

2010-03-31

Datum: 881008

Min stjärnbild: Stenbocken
Mina förnamn: Linus Mattias
Mitt efternamn: Andersson
Min födelsedag: 760106
Min Adress: Holmgatan 4, Västervik
Tel: 15204
Mina Syskon: Niclas
Hårfärg: Blond
Ögonfärg: Grön
Längd: 160 cm
Vikt: 43 kg

Bästisar: Mikael, Daniel
Min idol är: Mike Oldfield
Min älsklingslåt: The Lake [Mike Oldfield]
Jag spelar: -
Idrottsgren jag gillar: Fotboll
Det bästa jag vet: Fotboll, filmer, pengar
Det värsta jag vet: Sjukdom, olyckor, krig
Jag är med i (klubb, förening): -
Jag vill bli: Sportjournalist
Älsklingsrätt: Piroger
Bästa årstid: Sommar
Jag vill ha chans på: -
Övrigt att tillägga: -

Soundcloud

Efter ett tips från min vän Björn så upptäckte jag just soundcloud.
Det verkar vara en riktigt juste site för musiker och för de som bara lyssnar.

Låtarna jag lägger upp här på min blogg kommer finnas samlade där.

Check it out!
http://soundcloud.com/linuswarn

Fastställandet

2010-03-30


















Vistelsen skulle bli lång.
Det visste han redan innan han föddes.
Korta händer i blöta fickor blev det sista han kände innan domen stod klar.


Ett hav av glimmer mötte honom i dörren.

Den inre rymden

Detta var den första låt jag spelade in med min nya utrustning jag köpt i slutet av 2008. Som med många av mina andra låtar så kan det räcka med att jag hör ett visst ljud och så målas en hel låt upp i huvudet och jag måste slutföra det jag ser framför mig. I detta fall var det den inledande tonen med all den reverb jag skruvat på.

Jag får upp olika bilder i huvudet när jag lyssnar på musik. Bilden på havet som kolliderar med klippan i norra Atlanten är en av dem. Bilden är tagen i mars 1943 och med största sannolikhet ser det likadant ut än idag.

   Linus Wärn - Inner Space by linuswarn

[Du kan också ladda ner och spara låten genom att klicka på nedåtpilen]

Mitt Europa del 1: Slovakien

2010-03-28

















Förra året drabbades jag av en stor lust. En stor längtan kanske man ska säga.
Jag ville säga upp lägenheten, spara ihop pengar och sedan resa inom Europa hela sommaren.

Det var precis vad jag gjorde.

Jag åkte själv och utan en större plan på exakt var jag skulle ta vägen. Jag ville uppleva nuet på ett starkare sätt. Lita på mina instinkter och utmana mig själv.
Jag hade bokat en flygbiljett till Bratislava, Slovakien, med Ryanair och hade kontaktat en kanadensisk tjej genom couchsurfing. Hon bodde med tre Slovakiska killar i en lägenhet i huvudstaden och skulle låta mig bo där gratis i tre nätter. Det lät som en bra start eftersom jag var sugen på att upptäcka central/östeuropa.

Jag hade rest själv två gånger tidigare, USA 2008 och i Rumänien samma år och det visade sig att jag gillade det även denna gång. Jag träffade jättemånga trevliga människor under sommaren, både resenärer och lokalbor och var sällan utan umgänge, om jag så önskade.

Vi får se, jag kanske reser med någon likasinnad i framtiden.

Jag hade knappt fått någon sömn natten innan jag skulle åka till Skavsta. Jag hade fått söva mig genom att spela Harold Budd's Lovely Thunder på mobiltelefonen. Lite ambientmusik kan lösa sådant.


Bratislava


Utan att veta vad jag riktigt gav mig in på så flög jag i alla fall ned till Bratislava och steg av planet runt lunch på en lördag och solen sken och alla pratade ett språk jag knappt hört innan. Jag mötte en kinesisk kille som pluggade i Sverige. Vi hade åkt samma flight ner och vi hjälptes åt med att hitta bussbiljetter till bussen som skulle ta oss in till centrala Bratislava.

Jag ringde Cynthia som jag skulle bo hos och vi möttes i närheten av lägenheten inne i stan. Hon var öppen och trevlig och jag tänkte att allt hade gått bra hittills.Jag hade varit i Rumänien och Bukarest tidigare och visste hur Europeiska storstäder i forna socialistländer kunde se ut. Grå och smutsig betong men ack så spännande.
Jag insåg inte att Bratislava var vackert på sina håll förrän jag åkte ner till Staré Mesto, alltså gamla stan.

[klicka på bilderna för orginalstorlek]


















































































Här spatserade jag omkring och tog in arkitekturen och människorna och slog mig ner emellanåt för en kall öl. Det är inte bara Tjeckien som har god öl utan grannarna är också duktiga (även om det är en Tjeckisk öl på bilden). Att länderna tillsammans utgjorde Tjeckoslovakien mellan åren 1918 och 1993 kanske är en orsak. Vad vet jag?

Min kamera dog andra dagen och jag var tvungen att köpa en ny. Jag åkte till ett gigantiskt köpcenter på den södra sidan av Donau och hittade en nyare modell av samma märke. Nu kunde jag gå och kolla in det stora slottet och ta lite fler bilder. För att ta mig tillbaka till stan och slottet så gick jag över Nový Most-bron.


Jag är inte säker på att det var lagligt för det fanns ingen gångväg vid sidan av bilarnas framfart. Jag fick i alla fall ett bra tillfälle att ta lite bilder av Europas näst längsta flod, Donau. En flod jag skulle få tillfälle att beskåda fler gånger under sommaren.

Slottet var under en stor renovering när jag var där och kunde därför inte gå in i själva byggnaden men jag gick innanför murarna och såg borggårdar och trädgårdar. Det skulle komma fler chanser att se slott och borgar under min resa så jag var inte för besviken.


Utsikten över södra delen av Bratislava med sina enorma bostadsprojekt från kommunisttiden var imponerande. Inte så vacker men imponerande.



På kvällarna umgicks jag med mina nya slovakiska vänner och Cynthia som ju var ifrån Kanada. En av kvällarna tog vi en avstickare över gränsen till Ungern. I en liten stad precis på andra sidan så hade en av deras vänner köpt ett hus där vi hade BBQ och en liten fest.


Devín

Utmed Donau ligger Devín, en stadsdel av Bratislava som känns mer som en egen by eller förort. Jag hade hört talas om en gammal borg som skulle vara värd att besöka där. Jag hoppade på lokalbussen och efter att ha hört mig för med några lokalbor så hamnade jag rätt. Devínborgen grundades på 700-talet och har varit en viktig försvarsställning för de olika kungar som varit vid makten genom århundradena.



Det var en underbar dag med solsken och lugn. Området runt borgen var mycket vackert och jag kände att det var den bästa dagen hittills på resan. Jag visste nu att det var värt att åka iväg. Gränsen mellan Slovakien och Österrike går precis där Donau och Morava möts och borgen ligger självklart där också.

Jag stod i borgen och tittade ut över det österrikiska slättlandet och floden och bara njöt. Det var knappt några turister där och jag passade på att bara stå och blunda i solen och lyssna på fåglarna och floden som flöt förbi. Det är detta som gör att jag älskar att resa.




Efter lite öl på en uteservering bredvid borgen så tog jag bussen tillbaka till stan och kände mig på ett bra humör. Jag rekommenderar verkligen att åka till Devín om du är i närheten. Sista kvällen i Bratislava firade vi med att besöka en helt underbar ostbutik i gamla stan. De hade fler ostsorter än vad jag nånsin sett samtidigt. De lagrade ostarna var upp till 10 år gamla om jag inte missminner mig. Vi köpte 5 olika sorters ost som avnjöts tillsammans med en flaska rödvin.



Jag hade tidigare varit och köpt en biljett till flodbåten som går upp och ner på Donau och innan jag somnade den kvällen så tänkte jag på hur trevligt jag hade haft det i Slovakien och hur spännande det skulle bli att nästa dag åka flodbåt till Wien i Österrike.

Om ni är intresserade av mina äventyr i Österrike så håll utkik efter nästa inlägg om min resa.

Hej så länge!

Sagoboken: En spökhistoria

[Fantasier från åttiotalets mitt]
En natt för länge sen.

En pojke som hette Ace gick på rymmen.När han hade gått en timme såg han ett slott.
Där kunde han övernatta. Han gick in genom dörren. Där inne var det mörkt.

Han gick in i ett rum. När han gått en bit in i rummet så gick han på ett rep så en fallucka utlöstes.
Då märkte han att han var i källaren. Ace gick in i ett rum.
Där såg han sin mamma och pappa.

De hade flyttat dit.

Slut.

Voodoofunk


Min kompis Martin tipsade mig nyligen om en blogg där jag kunde hitta bra afrikansk musik. Vad jag hittade, förutom mycket bra västafrikansk funk och afrobeat förstås, var en spännande blogg författad av en DJ från Tyskland som bodde i Guinea mellan 2005-2008.

Vi får läsa om skivletarresor, voodoo och statskupper, men framför allt så finns där en enorm mängd (nedladdningsbar) grym västafrikansk musik som han mixade ihop från de skivor han hittade.

Börja här - http://voodoofunk.blogspot.com/2008/08/introduction.html

Jag var ung en gång II

2010-03-25

Datum: 880516

Min stjärnbild: Stenbocken
Mina förnamn: Linus Mattias
Mitt efternamn: Andersson
Min födelsedag: 760106
Min Adress: Holmgatan 4, Västervik
Tel: 15204
Mina Syskon: Niclas
Hårfärg: Blond
Ögonfärg: Gröna
Längd: 151 cm
Vikt: 40 kg

Bästisar: Mikael, Daniel, Peter
Min idol är: Mike Oldfield
Min älsklingslåt: Crises [Mike Oldfield]
Jag spelar: -
Idrottsgren jag gillar: Fotboll
Det bästa jag vet: Fotboll, resor, filmer
Det värsta jag vet: Sjukdom, krig
Jag är med i (klubb, förening): -
Jag vill bli: Journalist
Älsklingsrätt: Pizza
Bästa årstid: Sommar
Jag vill ha chans på: -
Övrigt att tillägga: -

Thrash, inte trash!

2010-03-24

1991 började jag och Rickard Sjöberg skriva musik på ett mer seriöst sätt.
Vi lyssnade på de bästa thrash metal-banden ihop och älskade hur gitarrerna lät när plektrum-handen dämpade strängarna nära stallet(har inget med hästar att göra).

Chugga!Chugga! lät det och håren på mina armar reste sig.

Vi brukade sitta hela dagar och nätter hemma hos honom för att komponera denna ädla musik tillsammans. Vi gjorde låtar som inte hamnade i vårt band Hellminth, som jag snart skulle börja spela med, och jag tänkte låta er ladda ner två av dem.

Tyvärr hittade varken jag eller Rickard den fulla versionen av första låten i acceptabel ljudkvalitet, så detta är en kortare version. Början hade huggts av med några minuter av någon anledning.

Rickard & Linus - Untitled [Shorter Version - 1991]
[Här spelar jag gitarr och Rickard hanterar andra-gitarren, bas och synth-trummor.]

Rickard & Linus - Siberia [1991]
[Jag spelar gitarr. Rickard på bas.]

Durum

2010-03-22

En seg massa matades in i rummet.
Herr Ugglas sinnen vred sig av skräck.
Han var den första att förstå.


Magda valde att inte delta i den astronomiska avvikelsen.
Hon skulle inte bli den sista...

Sagoboken: Tidsmaskinen

2010-03-21

[Fantasier från åttiotalets mitt]
Det var en gång en pojke som hette Peter.

Han låg just och läste en bok när han hörde ett skott. Han rusade snabbt upp ur sängen och ut i hallen. Han kom ut på gatan. Där stod en mördare. Han hade en pistol. Han hade dödat Peters mamma som stått och vattnat sina blommor. Snabbt tog Peter sin pappas hagelgevär och tryckte av. Fort ramlade mördaren ihop på gatan. Då blev Peter förskräckt och tog sin BMX och cyklade in till skogen.

När han hade cyklat en timme kom han till en gammal kvarn. Han gick in. Där stod en mumie. Som tur var hade inte mumien sett Peter. Peter gömde sig bakom en säck med mjöl. Han laddade hagelgeväret med två skott, klick! klick! Han sköt. Aj, sa mumien.

Mumien försökte få tag i Peter. Peter blev rädd och slank igenom dörren. Där hängde en k-pist i taket. Han la hagelgeväret på ryggen och tog k-pisten i händerna. I rummet fanns det två skelett och mumien kom tillbaka. Då sköt mumien en blixt ur sin hand på Peter. Peter blev träffad!

Peter kravlade sig upp från golvet och sköt mumien som dog. Han sprang ut genom en dörr. Där stod en konstig maskin. Han gick in i den. Då såg han att det var en tidsmaskin. Där var några knappar som det stod tidsåldrar på. Han tryckte på en knapp där det stod stenåldern. Maskinen snurrade runt många varv och till slut stannade den. Peter blev helt yr. Han svimmade.

När han vaknade upp var han i en grotta. Han var i stenåldern. Bredvid stod en man i björnpäls.

- Xubulnöefakolöf.

Det var mig ett nytt språk tänkte Peter.

- Vad sa du, sa Peter.
- Jag vet inte, sa grottmannen.
- Jag kan inte sånt språk.
- Vill du höra på radion, sade grottmannen
- Radion?
- Finns det radio här?
- Ja det har funnits i 100 år.
- Ja, det vill jag gärna, sade Peter.

På radion var det nyheter. Sen frågade Peter om grottmannen, som hette Olof, ville följa med till 1900-talet.

- Det vill jag gärna. sa Olof.
- Kom så åker vi!

De gick in i tidsmaskinen. Sen levde de lyckliga hemma.

Buzz

2010-03-20


Det var mitt i natten och jag satt med mitt keyboard. Plötsligt hittade jag ett underbart ackord och ljudet som passade. Jag visste att jag var tvungen att slutföra stycket och fullfölja känslan som infann sig.

  Linus Wärn - Buzz by linuswarn

[Du kan även ladda ner och spara låten genom att trycka på nedåtpilen]

This bitter earth



This bitter earth
What fruit it bears
What good is love
That no one shares
And if my life is like the dust
That hides the glow of a rose
What good am I
Heaven only knows

This bitter Earth
Can it be so cold
Today you’re young
Too soon you're old
But while a voice
Within me cries
I’m sure someone
May answer my call
And this bitter earth
May not be so bitter after all

Sudden Death - Sudden Birth

2010-03-19

Året var 1990 och det var Guns N'Roses, Metallica och Iron Maiden som gällde. Jag hade börjat spela gitarr på sportlovet hemma hos Simon som gick i min klass. Han lärde mig de första ackorden och sen bar det av. Vi höll till i Simons sovrum där han hade sitt trumset och en gitarrförstärkare, som egentligen var en stereo. I den pluggade jag in en gitarr som Simons pappa hade byggt. Den hade bara två strängar för tillfället men jag gillade hur det lät. Hans föräldrar måste ha varit väldigt förlåtande.

Vårt band hade många namn men när det var dags att spela in i en "riktig" studio (legendariska IL-Studion) för första gången så hade vi bestämt oss för Sudden Death. Det lät coolt och loggan bestod av en flatline. Vi gjorde bara en inspelning och några konserter innan jag året efter gick med i ett nytt band, Hellminth. (Mer om Hellminth i ett senare inlägg, kanske)

Vi spelade in 3 låtar. En blueslåt, en ballad och en metal-dänga.

(Klicka på länkarna och lyssna.)

Sudden Death - Born To Play the Blues (1990)
Sudden Death - How Many Lives (1990)
Sudden Death - Die For Your Country (1990)

Förutom Simon Lundin på trummor och jag på gitarr så bestod bandet av Mikael Kalliomaa (gitarr) och Rickard Sjöberg på sång och bas. Om jag har fel så får de inblandade ge mig en arg kommentar.

Jag var ung en gång

2010-03-18

Datum: 01/22-87

Min stjärnbild: Stenbocken
Mina förnamn: Linus Mattias
Mitt efternamn: Andersson
Min födelsedag: 760106
Min Adress: Holmgatan 4 Västervik
Tel: 15204
Mina Syskon: Niclas
Hårfärg: Blond
Ögonfärg: Gröna
Längd: 143 cm
Vikt: 36,5 kg

Bästisar: Mikael, Marcus, Peter
Min idol är: KISS & Don Johnson
Min älsklingslåt: Strange Ways
Jag spelar: -
Idrottsgren jag gillar: -
Det bästa jag vet: Pengar, äventyrsfilmer, resor
Det värsta jag vet: Kärnvapen, sjukdomar, pasta
Jag är med i (klubb, förening): RS Demonerna
Jag vill bli: Försäljare
Älsklingsrätt: Revbensspjäll
Bästa årstid: Sommar
Jag vill ha chans på: -
Övrigt att tillägga: -

HLG

2010-03-16

Jag har en gammal vän.

Han går under pseudonymet HLG och bor i exil i Berlin.
Vi har känt varandra i 14 år nu tror jag och även om vi inte träffas ofta
så är det alltid lika kul och enkelt när vi väl strålar samman.

Han är en konstnär på flera plan och jag vill tipsa om några sidor han driver.

http://sfnx.wordpress.com/ så lägger han upp ett nytt verk varje dag enligt detta manifest.

Kolla även in http://hlg.se/

Alla räcker upp en hand

Hej bloggläsare!

Jag har nu skrivit i denna blogg i blott 16 dagar och det har blivit ganska varierande innehåll och kvalitet kanske men det är kul. Den tidigare formlösa massan har börjat klämmas.

Nu är det så att jag inte vet om det är nån som egentligen läser mina ord.
Våga kommentera, räck upp en hand och säg vad du känner.

Det finns mycket att hämta och dela med mig av så ha bara tålamod.

Kram

Musik från omvärlden: Mali

2010-03-14

Tinariwen

Augusti 2005 Malmö.

Malmöfestivalen var i gång och i programmet stod att läsa om ett Afrikanskt band som hade bildats på 80-talet i ett flyktingläger. De skulle visst ha inspirerats lika mycket av Jimi Hendrix som av traditionell musik. Mali kom de visst ifrån.

Allt detta lät mystiskt och lockande så jag begav mig till scenen där så skulle spela.
Det var i ett tält och alla i publiken satt ned på jordgolvet. Det var väldigt varmt och när bandet kom ut och jag såg att alla klädde sig i traditionella Tuareg-kläder så kändes allt väldigt mäktigt.
Bandet verkade ha kul och publiken njöt av den gungande mässande musiken som fyllde tältet. Gruppen hette Tinariwen och jag kände att jag hade hört nåt nytt och blev hooked. Efter konserten såg jag att de sålde skivor men jag hade inga pengar och tänkte att nu kommer jag aldrig få höra dem igen. När jag kom hem så testade jag att söka efter dem på myspace och visste fanns de där.

För mig känns deras musik väldigt äkta och ren. Det kanske är naivt av mig men jag får nåt slags hopp av den. En flykt undan dagens genomkommersiella musikklimat.




Ali Farka Touré

Ali Farka Touré var en viktig musiker och sångare från Mali som på ett sätt beredde vägen för Tinariwen. Han spelade musik som har sin grund i den tradition som slavarna tog med sig när de kidnappades och fördes till södern i USA. Bluesen utvecklades på olika sätt i USA och Afrika men har samma grund skulle jag vilja påstå.



Jag hoppas ni tyckte om det ni fick höra.
Kommentera gärna min blogg. Det är bara kul.

Hej!

Musik från omvärlden: Albanien

2010-03-12

Jag älskar folkmusik från olika delar av världen och idag tänkte jag dela med mig av mina erfarenheter och mina tips för att kanske sprida lite glädje och örongodis.

Jag besökte Albanien sommaren 2009 och älskade det jag såg av landet. I en minibussfärd på ett par timmar genom den Albanska landsbygden fick jag lyssna på folkmusik på radion och jag fastnade direkt för det jag hörde.

Jag kommer att berätta mer om mina äventyr i Albanien i ett kommande inlägg för idag tänkte jag att det bara ska handla om musiken. Bandet Fanfara Tirana upptäckte jag inte på plats i Albanien utan på nätet efter jag kommit hem till Sverige.

Dagdröm dig bort till en mindre uppstyrd värld där du blir bjuden på rakia och ett leende.

(Högerklicka och öppna länken i ett nytt fönster)

Fanfara Tirana

Out There

2010-03-10

Jag är tillbaka från sängliggande och tänkte att jag skulle testa att skriva ett inlägg innehållandes musik.

Jag har perioder då jag skapar massor av musik som jag spelar in på egen hand och tänker att jag ska använda på nåt sätt i framtiden. Detta är en sådan låt. Kanske den låt jag lagt ned mest tid på att skapa och spela in. Jag ville skapa musik utan begränsningar och regler men där alla delar ändå passar ihop.

   Linus Wärn - Out There by linuswarn
[Du kan också ladda ner och spara låten genom att klicka på nedåtpilen]

Post-Oscars

2010-03-09

Oscarsgalan var sådär, sen blev jag magsjuk. Jag är det fortfarande, så jag tänker inte skriva ett längre inlägg idag. Magsjuka tenderar att blockera ens inspiration.
Man bryr sig bara om att slippa gaser, toalettbesök och ångest.

Jag kryar på mig

3D lockar

2010-03-06

Om ni inte visste det så praktiserar jag som maskinist på SF i Norrköping i förhoppningen om att snart kunna ta ett certifikat. Vi fick precis en 3D-maskin och folk kommer en masse för att uppleva det som de hört så mycket om.

Jag var lite skeptisk till fenomenet till en början och tycker väl fortfarande att det är lite av ett jippo men det går ju inte att förneka att det är väldigt fascinerande att se det enorma djup som 3D erbjuder på en stor duk i den största salongen.

Den första filmen vi visade var Alice i Underlandet som precis haft premiär världen över. Vi kör även Avatar i 3D som nattbio, vilket som en dag som denna innebär att jag börjar jobba runt 12 med alla matinéer för att sedan fortsätta fram till klockan halv 3 i natt ungefär då Avatar slutar.

Jag har aldrig jobbat 14,5 timme på en dag förrut!
Vi får se hur trött jag blir.

I morgon tänkte jag skriva lite om Oscarsgalan som är en uppesittartradition för mig.

Ha en bra dag

En bitsk fadäs

2010-03-04

Han bet sig i kuken och ville inte släppa taget.
Han var den mänskliga glöden i dess mest illavarslande essens.

Spejs

2010-03-03

Ända sen jag var en liten pojke har jag varit fascinerad av rymden. Eller jag ska kanske säga så som rymden framställdes i Star Wars. Olika planeter som hade olika slags kulturer, folk och vitt skilda klimatförutsättningar. Jag kunde fantisera mig bort och besöka de olika världarna när jag dagdrömde.

Jag ville verkligen bo i denna värld. Ha mitt eget rymdskepp som färdades mellan de olika planeterna.

På 70-talet så skissade NASA på vilda förslag till olika slags rymdkolonier där människan skulle kunna bosätta sig. Precis som med Star Wars så har dessa bilder en drömma-sig-bort kvalitet där saker som fysiska lagar och logik måste upphävas för att man ska kunna placera sig där i tanken.

Allt va mycket mysigare på 70-talet verkar det som.

                                                      [Det är ett måste att klicka på bilderna förresten]



                                                                                                                                                                                                             


För att fortsätta och avsluta på samma tema så fick jag idag hem en DVD från discshop.

MOON

Mannen bakom filmen är David Bowies son, Duncan Jones, och den har fått bra feedback på webben så den ser jag fram emot att se snart.

Peace out!

Det svåra andra inlägget

2010-03-02

Det är ju lite inflation i det här med att blogga. Varannan Svensson har en egen blogg och de flesta är väl inte så intressanta och värda att läsa. Varför skulle nån förutom de närmast sörjande bry sig om vad man skriver?

Jag ser detta lilla hörn av webben som en stor degklump utan form och färg än så länge. Ett hörn som förhoppningsvis kommer att skapa sin egen historia och fylla på i skafferiet med saker som intresserar mig och er.

Förmodligen kommer jag skriva mycket om musik, film och resor. En kombination av dessa kanske vore nåt? Hmm.

Ideér? Kommentarer?

Eftersom det är fortfarande vinter där ute och jag är en dagdrömmare så bjuder jag på ett foto från en av mina resor. Hej så länge.

Zdravo

2010-03-01

Jag sitter här och lyssnar på en traditionell kärlekslåt från Kroatien och tänkte att jag skulle börja skriva av mig lite. Inte om sydslaviska kärlekslåtar kanske men om allt det som dyker upp i huvudet när man går genom livet.

Jag är inte van att öppna upp för hela internet men det kanske är bra träning.
Både för sinne och fingrar.

Se detta första inlägg (heter det så?) som ett litet test från min sida.
Ett test som kanske kan utvecklas till nåt intressant, i alla fall för mig, i framtiden.

Vi ses