Sagoboken: Tidsmaskinen

[Fantasier från åttiotalets mitt]

Det var en gång en pojke som hette Peter.

Han låg just och läste en bok när han hörde ett skott. Han rusade snabbt upp ur sängen och ut i hallen. Han kom ut på gatan. Där stod en mördare. Han hade en pistol. Han hade dödat Peters mamma som stått och vattnat sina blommor. Snabbt tog Peter sin pappas hagelgevär och tryckte av. Fort ramlade mördaren ihop på gatan. Då blev Peter förskräckt och tog sin BMX och cyklade in till skogen.

När han hade cyklat en timme kom han till en gammal kvarn. Han gick in. Där stod en mumie. Som tur var hade inte mumien sett Peter. Peter gömde sig bakom en säck med mjöl. Han laddade hagelgeväret med två skott, klick! klick! Han sköt. Aj, sa mumien.

Mumien försökte få tag i Peter. Peter blev rädd och slank igenom dörren. Där hängde en k-pist i taket. Han la hagelgeväret på ryggen och tog k-pisten i händerna. I rummet fanns det två skelett och mumien kom tillbaka. Då sköt mumien en blixt ur sin hand på Peter. Peter blev träffad!

Peter kravlade sig upp från golvet och sköt mumien som dog. Han sprang ut genom en dörr. Där stod en konstig maskin. Han gick in i den. Då såg han att det var en tidsmaskin. Där var några knappar som det stod tidsåldrar på. Han tryckte på en knapp där det stod stenåldern. Maskinen snurrade runt många varv och till slut stannade den. Peter blev helt yr. Han svimmade.

När han vaknade upp var han i en grotta. Han var i stenåldern. Bredvid stod en man i björnpäls.

- Xubulnöefakolöf.

Det var mig ett nytt språk tänkte Peter.

- Vad sa du, sa Peter.
- Jag vet inte, sa grottmannen.
- Jag kan inte sånt språk.
- Vill du höra på radion, sade grottmannen
- Radion?
- Finns det radio här?
- Ja det har funnits i 100 år.
- Ja, det vill jag gärna, sade Peter.

På radion var det nyheter. Sen frågade Peter om grottmannen, som hette Olof, ville följa med till 1900-talet.

- Det vill jag gärna. sa Olof.
- Kom så åker vi!

De gick in i tidsmaskinen. Sen levde de lyckliga hemma.