Mitt Europa del 3: Tyskland

2010-04-12

Har du läst de tidigare inläggen om mitt äventyr på kontinenten?


Slovakien
Österrike









Burghausen 










Solen höll på att gå ned när vi kom in i Tyskland och till Burghausen där jag skulle bo hos Jacqueline som jag hade åkt med ända från Wien. Landskapet var väldigt fint med sina gröna fält och kullar. Kor gick och betade utmed småvägarna. Staden Burghausen med sina drygt 18000 invånare har Europas längsta borg/slott.

1043 m!


































Dagen hade varit lång med besök i Salzburg och biltur från Wien så att upptäcka staden fick vänta till morgondagen. Efter gemensam frukost på ett mysigt kafé så tog jag mig an staden och borgen på egen hand för att efteråt ha svensklektion med språkälskande Jacqueline. Borgen som är 1000 år gammal är fortfarande bebodd av familjer som håller byggnaderna i fint skick. Vädret var helt underbart och borgen likaså.

[klicka på bilderna]

På vägen dit så fotade jag lite i gamla stan som inte är helt fel den heller. En riktigt medeltida syn.






Jag närmade mig borgen som ligger på en höjd precis vid den gamla delen av staden. Jag började få en fin solbränna från det fina vädret som jag hittills njutit av under början av min resa. Allt vandrande runt i städer och byar och upp för backar och berg gjorde att jag dessutom gick ner i vikt under sommaren. Trots all öl!

Jag fotograferade ganska mycket uppe i borgen. Håll till godo. Klicka som vanligt på bilderna.













Floden som rinner förbi staden och som också är gränsen mellan Tyskland och Österrike heter Salzach.
Jag hade sett den även dagen innan då den flutit genom Salzberg.

Jag har nåt slags intresse för floder tror jag. De rinner på obrydda om vad som än pågår i omvärlden. Ibland är de dock lite busiga och rinner över och skapar oreda. Men när de är som bäst så flyter de bara på.
Trygga och lugna.





På andra sidan borgen ligger en liten sjö där folk badade eller tog sig en roddtur.




På denna bild så kan man se lite bättre hur lång denna borg är egentligen.



Jag började närma mig de stora delarna av hela komplexet. Den såg precis ut som de borgar jag fantiserat om när jag spelat Drakar & Demoner eller Ensamma Vargen. (Mer om EV i ett framtida inlägg)












Till slut kom jag till den här borggården där det fanns två olika museer.


Ett om staden Burghausen och ett om själva borgen. Bilderna nedan tog jag innefrån borgmuseet.


Målningen nedan var jättestor och täckte hela väggen. De hade renoverat riktigt fint och jag stod och beundrade medeltidskonsten ett tag.




Jag hittade en väg upp på taket på huvudbyggnaden i borgen och väl däruppe så tog batterierna i min kamera slut så jag var tvungen att använda telefonen. Men man får en bild av hur vackert Burghausen kan vara.




Jag filmade även lite med telefonen. Ursäkta den dåliga kvaliteten.


Efteråt så mötte jag upp Jacqueline och efter svensklektionen (vi pratade svenska på borgkaféet bara) så gick vi och drack en öl på andra sidan floden i Österrike. En bra dag helt enkelt.

Om ni är i Salzburg eller runt i Bayern så ta en tur till Burghausen. Det är det värt. Inte mycket turister och bara vackert och intressant.

Efter drygt en vecka på resande fot så kom jag till mitt första vägskäl. Nu visste jag inte alls var jag skulle ta vägen. För mig är detta dock bara spännande och inte alls ett problem. Jag tänkte att det skulle vara kul att åka till München för att att sedan ta mig var jag än önskade.

Jag lämnade Burghausen på morgonen, efter två nätter i staden, med tåget mot München och kände att äventyret nu hade ökat i intensitet. Jag hade skickat iväg ett meddelande på couchsurfing om boende i storstaden och Marian, en rumän boende i München, svarade att det gick bra. Dock skulle han jobba fram till tidig kväll och jag skulle få gå runt i stan själv från förmiddagen tills dess att vi kunde mötas och få lägga ifrån mina prylar nånstans. Jag skrev ett meddelande i München-gruppen om att jag ville möta nån för att dricka kaffe och lämnade mitt mobilnummer. Dock trodde jag inte att nån skulle svara eftersom det var så kort varsel.

München

I München regnade det ordentligt och jag visste inte vad jag ville göra så jag gick slentrianmässigt mot nåt museum. Efter en lång promenad i regnet och utan att ens gå in på museet så ringde min telefon.
Det var en kille som hette Christian och jag fattade att han hade sett mitt meddelande och ville hitta på nåt.
Jag blev lättad eftersom vädret var så tråkigt och jag var inte riktigt sugen på München kände jag.




Det visade sig att han var från Schweiz och hade rest hit i några dagar i sin ombyggda skåpbil. Den var inredd med säng, bord, kök och kylskåp. Jag gick till Marian för en välbehövlig dusch och jag fick låna hans tvättmaskin. Senare ute på kvällen, på ett juste ölhak, nämnde Christian att han skulle tillbaka till Basel i Schweiz dagen efter och eftersom jag sagt att jag ville resa vidare så frågade han om jag kände för att hänga på.


Schweiz! Klart jag ville dit. Innan resan, under planeringsstadiet, hade jag lockats av att åka ner till just Schweiz för att sitta på nån sluttning och se ut över berg och sjöar. Vi skulle bila ner till Basel från München med start under morgondagen och det skulle bli riktigt kul med en roadtrip dit tänkte jag. Jag var ganska säker på att jag skulle återvända till Tyskland under sommaren, så jag var inte för ledsen att lämna landet.
Jag hade ett bestämt stopp på resan och det var att träffa Martin Helge i Berlin och bo hos honom ett tag.
En slags mellanlandning. Men det var ett tag tills dess.


Innan vi lämnade München han jag i alla fall med att ta några bilder.


 

Det var absolut inte första gången jag hade varit i Tyskland då jag varit där både som barn på flera semestrar och sen senare på turné med ett av mina band. Men nu var det dags för Schweiz för första gången på drygt 20 år. Det skulle komma att bli mycket imponerande och spännande i bergslandet. Läs gärna vidare om min resa i nästa inlägg.

God kväll

2 kommentarer:

Anonym sa...

Kul att få känna på hur det är att vandra på gatorna i de olika städerna som du besöker.

Barbro

Linus Wärn sa...

Tack och varsågod.

Skicka en kommentar